Stressen och pressen med att skriva en serie

Det finns många fördelar med att skriva en bokserie. Jag tycker att det är väldigt roligt att få följa samma karaktärer under en längre tid. Jag har dessutom alltid haft problem med att skriva kort. Jag är så imponerad av personer som kan skriva noveller eller barnböcker, för det är något jag aldrig har lyckats med. Det blir alltid betydligt längre än jag tänkt mig. Så blir det också när jag börjar skriva på en lång berättelse – det börjar som planer på en bok och vipps har jag plötsligt gjort en skiss för två uppföljare.

Att skriva en serie har också sina nackdelar. I och med att jag själv har läst många serier och vet hur jobbigt det är att vänta på nästa bok (alltså, att gå och vänta på de sista Harry Potter – böckerna , det var ju olidligt!) så vill jag inte heller låta läsare vänta. Risken finns ju också att böckerna glöms bort om det går för lång tid. Jag och förlaget ville gärna att böckerna i Nyckelväktar-serien skulle komma ut med ett års mellanrum. Så blev det också, med någon månads marginal. Det var dock inte utan att jag stundvis kände mig väldigt stressad och pressad, och när skrivandet blir en stress och en press tycker jag inte att det är lika roligt längre.

Summan av kardemumman var att jag, när jag skrivit färdigt Till sista vingslaget, inte längre hade samma skrivlust som tidigare. Jag antar att jag skulle beskriva det som en sorts skrivkramp, fast det handlade inte om att jag hade idétorka, för idéerna var det gott om. Det var helt enkelt lusten att skriva som vägrade infinna sig. Det gjorde mig både orolig och rädd. Det var nästan som en identitetskris. Jag som alltid har älskat att skriva. Vem var jag, om jag inte längre ville skriva?

Det är inte förrän det senaste året faktiskt som jag har börjat känna skrivlusten återvända. Det har tagit tid, och jag har låtit det få ta tid. Jag har pluggat och sysslat med annat och enbart skrivit när andan fallit på. Jag hoppas att det fortsätter i rätt riktning, för även när jag inte har lust att skriva så älskar jag ju att skriva, om det nu låter vettigt. Att skriva är verkligen det roligaste som finns, och det finns inget som jag är så nöjd med eller så stolt över som Nyckelväktar-serien.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s